I hope that someone´s gonna call me

Det hade kunnat vara en måndag likt vilken måndag som helst. Solen hade kunnat gå upp, leka tafatt med min skugga utan att några former av bekymmer korsade min väg till 06.01 bussen.

Vanliga måndagar sker uppenbarligen allt för ofta, så idag bestämde sig världen för att den skulle vara på fel sida. Och jag, som när det kommer till morgonrutiner är en stark traditionell människa vaknar såklart upp på den andra sidan dagen...

Ja, där började det... I sängen, kall och frusen med konstiga drömmar och tankar. Reser mig upp efter de traditionsenliga tre signalerna på alarmet. Inser att kroppen mår konstigt, jag undrar vad det är. Utför på något magiskt vis en promenad till köket, där jag stannar upp och känner efter. Går ett steg, går två till... Och jag börjar undra när under natten en ångvält kört över mig...

Sen bara rullar allt åt fel håll... Utan att kunna göra något åt detta sitter jag nu bara och tittar fascinerat på när dagen vaknar på fel sida mig. Och jag försöker att inte tänka alls.. Bara vänta på att denna dagen ska vara över... Men innan dess ska jag loota mat med flickorna, man måste ju göda sig själv.

"I hope that someone´s gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older"
-The ark